EKONOMI - SE ÖVER DINA AVTAL OCH SPARA PENGAR

Genom att följa några enkla tips och råd kan du få bra koll på din ekonomi. Grundregeln är att regelbundet gå igenom sin ekonomi och då framförallt dina fasta avtal såsom el, bredband och försäkringar. Genom att spela ut de olika aktörerna mot varandra kan du spara mycket pengar på årlig basis. Se bara till att hålla koll på datumen så att du ringer försäkringsbolaget när förfallodagen är nära att löpa ut.

 Jämför elpriser  Jämför hemförsäkring  Jämför bilförsäkring  Jämför kreditkort

Nyckeln till att spara pengar i dessa frågor är att vara beredd att byta avtal och välja andra, konkurrerande företag. Får du bättre villkor hos någon annan aktör så finns det ofta ingen anledning att stanna kvar hos den nuvarande partnern. Om inte annat så kan dina jämförelser leda till att du får bättre villkor hos den aktör du för närvarande har - ett hot om att avsluta ett abonnemang kan leda till att du får ett avsevärt mycket bättre avtal att ta ställning till.

Den bästa kunden är den som aldrig klagar, som aldrig jämför och som hela tiden förlänger sina avtal. Ibland är faktiskt gräset bättre på den andra sidan och det kan definitivt löna sig att vara lite obekväm; oavsett om det handlar om bredband, mobilabonnemang, elavtal eller ditt tv-abonnemang.

Tips för en bättre privatekonomi

Vart tar alla pengar vägen? Det är en fråga som många ställer sig och det finns egentligen inget bra svar. Däremot så finns det sätt som kan dels visa hur mycket pengar du lägger på olika saker och dels också visa hur du, genom detta, kan minska kostnaderna. För en normal familj så är det nästan ett måste att sätta upp en budget och låta denna fungera som en mall för inköp, kostnader och för sparande.

Ett bra tips för att få kontroll över kostnaderna är att sammanställa inköp, utgifter och fasta avgifter kontra inkomster och därigenom också se hur mycket pengar som spenderas - och var man kanske skulle kunna sätta in åtgärder i syfte att spara mer pengar varje månad.

Det är idag lättare än någonsin att spåra sina olika transaktioner genom exempelvis internetbanken och därigenom också kunna se vad som är den största utgiften utöver de fasta avgifter som måste betalas. Ta några minuter varje dag, logga in på internetbanken och skriv ned var du köpt under dagen. Sortera in dessa utgifter i kategorier såsom exempelvis mat, nöje, tobak, sport, hem & hushåll, spel, transport och så vidare. Svårare än så behöver det inte vara att koppla ett grepp över de dagliga utgifter vi alla har - oavsett vilka dessa än må vara.

Att sammanställa allt i en budget och försöka följa denna är ett bra sätt att skaffa sig kontroll över den egna ekonomin - oavsett om man lever i en familj eller som privatperson.

Handfasta tips för en bättre ekonomi

Då det kommer till att förbättra den egna ekonomin så finns det ingen anledning att vänta. Varje dag räknas och ju tidigare man kommer igång - desto bättre är det. En klar nyckel till att förbättra dina finanser är att spara och om detta ska vi ge några handfasta tips här nedan.

Att spara är något som skapar frihet. Oavsett om man sparar för någonting konkret - en resa, en bil eller insatsen till en bostad - eller om man sparar för exempelvis pensionen så finns det några tydliga tips som gör proceduren lite enklare. Alla kan spara i någon form och alla kan egentligen också hitta en sparform som passar både den egna ekonomin och den egna personligheten. Här följer några tips för dig som vill komma igång:

• Sätt upp mål. I vilket syfte sker ditt sparande egentligen? För många så är tydliga mål väldigt motiverande. Vi kan dra paralleller till träning och att gå ned i vikt. För varje träningspass så kan man se på vågen att någonting händer och det gör att nästa pass blir lite enklare. Så även då det kommer till sparande. Du kanske vill köpa en bil och spara till denna; här blir varje krona någonting som för dig lite närmare ditt mål och snart är det fullt realistiskt att gå in i bilaffären och genomföra köpet. Mål är viktiga!

• 10 % av inkomsten. Då det kommer till summor så är en bra tumregel att följa att avsätta 10% av den egna månadsinkomsten på sparande. Att just 10% är en bra procentsats att förhålla sig till förklaras av att du redan efter mindre tid än ett år kommer att ha en månadslön på sparkontot, att du efter ungefär sju år har en årslön samt att du efter 25 år kommer att ha byggt upp en så gedigen summa att avkastningen kommer att ligga på samma nivå som din inkomst.

• Spara i fonder. Fonder är ett bra sätt att spara i. Detta då ett sådant sparande sprider riskerna och att man kan påverka dessa risker själv också. Ett fondsparande via autogiro - pengarna dras direkt och du märker det inte - är ett säkert sätt att komma igång med sparandet och genom detta också öka den egna friheten.

Vilka är utmaningarna med privatekonomi?

Privatekonomi handlar i grunden om att få pengarna att räcka i vardagen – och samtidigt bygga trygghet för framtiden. Det låter enkelt, men i praktiken är det många saker som gör det svårt: allt från stigande kostnader och oväntade utgifter till psykologi, okunskap och krångliga villkor. Här är de vanligaste utmaningarna – och varför de spelar så stor roll.

1) Det är svårt att få överblick

Många har flera konton, abonnemang, kort, delbetalningar och lån. När ekonomin blir fragmenterad tappar man lätt kontrollen över:

• vad som faktiskt går ut varje månad.
• vilka kostnader som är “fasta” och vilka som kan påverkas.
• hur mycket som blir kvar när allt är betalt.

Utan en tydlig överblick är det också svårt att sätta mål, prioritera och förbättra ekonomin steg för steg.

2) Levnadskostnaderna förändras snabbare än lönen

Hyra/avgift, el, mat, räntor, drivmedel och försäkringar kan ändras snabbt. När kostnaderna stiger smygande blir resultatet ofta att man “klarar sig”, men utan marginal. Då räcker en enda oväntad utgift för att skapa stress eller skulder.

3) Oväntade utgifter kommer alltid – men känns ändå oväntade

Bil, tandvård, vitvaror, veterinär, självrisker, glasögon, resor hem akut… de flesta får någon form av större oförutsedd kostnad varje år. Utmaningen är inte att det händer, utan att många saknar buffert. Då blir lösningen ofta:

• kreditkort
• delbetalning
• konsumtionslån
• “buy now pay later” (BNPL)

Det kan fungera kortsiktigt – men blir dyrt över tid.

4) Skuldfällor: ränta, avgifter och små krediter

En av de största utmaningarna är att kostnaden för lån ofta gömmer sig i detaljer:

• uppläggningsavgift, aviavgift, administrationsavgift.
• rörlig ränta som ändras.
• lång löptid som gör totalkostnaden hög.
• flera små krediter som tillsammans blir en stor månadskostnad.

Särskilt fakturaköp och delbetalningar kan kännas små var för sig men bli en tung belastning när de staplas på varandra.

5) Svårt att spara när allt redan är uppbokat

Sparande konkurrerar med allt annat: boende, mat, barnkostnader, transport, fritid. Om man försöker spara “det som blir över” blir det ofta noll. Samtidigt är sparandet det som bygger trygghet och frihet: buffert, pension, framtida mål.

Här är den klassiska utmaningen: man behöver spara för att få marginaler, men man behöver marginaler för att kunna spara.

6) Psykologi och beteende styr mer än man tror

Privatekonomi är inte bara siffror – det är vanor. Några vanliga beteendefällor:

• impulsköp och “småköp” som blir stora
• jämförelse med andra (“alla andra har ju…”)
• belöningsbeteende vid stress eller trötthet
• optimism (“det löser sig nästa månad”)
• undvikande (man vill inte titta på kontot)

Det är normalt, men det är också därför budgettips ibland “inte funkar” – man behöver system som gör det lätt att göra rätt.

7) Valen är många – och villkoren krångliga

Försäkringar, abonnemang, elavtal, bolån, sparformer och pension: utbudet är stort och villkoren är ofta svåra att jämföra. Det gör att många:

• stannar kvar i dyra avtal av bekvämlighet.
• väljer “billigast” utan att förstå skydd/omfattning.
• missar rabatter eller bättre alternativ.
• får obehagliga överraskningar när något händer.

8) Livet förändras – ekonomin hinner inte alltid med

En ekonomi som fungerar i en livsfas kan bli svår i nästa. Vanliga skiften:

• flytta ihop/separera
• barn
• nytt jobb eller arbetslöshet
• sjukdom
• ränteläget förändras
• studier eller karriärbyte

Utmaningen är att man sällan hinner anpassa sig innan kostnaderna redan har ändrats.

9) Riskerna syns först när det går fel

Försäkringars värde blir tydligt först när man behöver dem. Samma sak med buffert och sparande. Många har “förhoppningsbaserad ekonomi”:

• “det händer nog inget”
• “jag blir nog inte arbetslös”
• “räntan går nog ner snart”

Det kan gå bra länge – tills det inte gör det.

10) Långsiktighet är svårt i en vardag som kräver kortsiktiga beslut

Vardagen kräver beslut nu: betala räkningar, köpa mat, hantera bilen, fixa barnens behov. Långsiktighet (pension, investeringar, amortering, mål) hamnar lätt sist – trots att det är där den stora ekonomiska effekten byggs över tid.

Vad hjälper mest?

Tre saker brukar göra störst skillnad:

1. Överblick: veta vad som kommer in och går ut – och vad som är onödigt.
2. Marginal: bygga buffert så att oväntade utgifter inte blir lån.
3. Bättre val: jämföra avtal (ränta, avgifter, försäkringar, abonnemang) och optimera det du redan betalar för.

Se över dina avtal idag

Sparande är en sak, de fasta kostnaderna är en annan. Dessa två hänger ihop. Ju bättre avtal du har, desto mer pengar kan du lägga på det egna sparandet. Vi hoppas att vi genom denna guide kan ge dig tillräcklig information om vilket el-avtal som passar dig bäst, vilka försäkringar som du bör ha - och vilka som i så fall ger bäst villkor - samt hur du ska tänka gällande exempelvis kreditkort. Kort sagt: vi vill räta ut alla frågetecken till utropstecken och därigenom ge dig en bättre ekonomi.

Vanliga frågor och svar