Bedrägerier är idag en av de snabbast växande brottsformerna i Sverige. Allt från falska fakturor och nätfiske till avancerade AI-skapade identiteter används för att lura privatpersoner och företag på pengar. I den här artikeln går vi igenom vilka typer av bedrägerier som ökar mest, vad lagen säger om straff, hur du gör en polisanmälan – och hur Konsumentguidens Bedrägerikoll kan hjälpa dig att skydda dig mot bedragare.
Bedrägeri – Ett växande problem
Bedrägerier är numera den brottsform som ökar snabbast i Sverige. Under första halvåret 2025 registrerades över 116 049 bedrägeribrott – en ökning med 3% jämfört med samma period 2024 enligt siffror från BRÅ.
Enligt Riksbanken översteg den ekonomiska skadan från bedrägerier långt över 1 miljard kronor redan under första halvåret 2024 (Riksbanken 2025). En annan studie visar att 15 % av svenskarna drabbats av finansiella bedrägerier eller ID‑stölder det senaste året, en av de högsta siffrorna hittills.
Bedrägerier som ökar mest
- Fakturabedrägerier – ökade med cirka 23 % under 2024.
- Social engineering-bedrägerier, särskilt APP-bedrägerier (Authorized Push Payment) där offer luras att själv föra över pengar till bedragare, ökar kraftigt.
- Erbjudanden om lån som i själva verket är bedrägerier blir allt vanligare. FI varnar för en tydlig uppgång och uppmanar till kontroll mot myndighetens varningslista.
- Investeringsbedrägerier och vishing (telefonbaserade bedrägerier) är också vanligt förekommande.
Straffskala för bedrägeribrott
Enligt Brottsbalken:
- Ringa bedrägeri: böter eller fängelse upp till 6 månader.
- Normalgrads-bedrägeri: fängelse i högst 2 år.
- Grovt bedrägeri: fängelse mellan 6 månader och 6 år.
Svindleri (bedrägeri riktat mot en obestämd krets personer) har en särskild rubricering – maxstraffet för grovt svindleri är 6 års fängelse. Straffen kan skärpas, särskilt för grova fall där brotten är planerade, drabbar många eller är särskilt hänsynslösa.
Polisanmälan – Så gör du om du drabbats
- Polisanmäl brottet – på polisens webbplats, per telefon (114 14) eller via närmaste station.
- Spara bevis – chattar, mejl, kontoutdrag, erbjudanden – allt stödjer din anmälan.
- Använd Konsumentguidens Bedrägerikoll – för att själv kontrollera om du utsatts för bedrägerier – det är ett praktiskt verktyg som hjälper dig att få överblick och handlingsförslag
- Vid finansiella förluster – kontakta din bank direkt – de kan ofta frysa konton och ibland återkräva pengar.
- Vid behov – kontakta även Ekobrottsmyndigheten för fall där misstanke om ekonomisk organiserad brottslighet föreligger.
Vanliga bedrägerier
Nedan tabell visar de vanligast förekommande bedrägerierna efter typ och antal.
| Typ av bedrägeri | Antal |
|---|---|
| Kortbedrägeri | 97 374 |
| Social manipulation | 48 147 |
| Social manipulation av annan typ | 29 641 |
| Annonsbedrägeri | 24 584 |
| Övrigt bedrägeri | 22 994 |
| Befogenhetsbedrägeri | 13 816 |
| Fakturabedrägeri | 10 007 |
| Identitetsbedrägeri | 9 872 |
| Investeringsbedrägeri | 3 287 |
| Romansbedrägeri | 1 403 |
| Försäkringsbedrägeri | 635 |
| Snyltningsbrott | 580 |
| Grovt fordringsbedrägeri | 6 |
Källa: BRÅ (2024).
Kortbedrägerier minskar
Även om kortbedrägerier fortfarande står för det största antalet anmälda fall, visar statistiken att de har minskat de senaste åren. Detta beror främst på bättre säkerhetslösningar som integrerat datachip och PIN, tvåfaktorsautentisering vid onlineköp (3D Secure), samt bankernas ökade övervakning av misstänkta transaktioner som görs via kreditkort.
Bedragarna har i stället förflyttat sitt fokus till andra områden – framför allt social manipulation, investeringsbedrägerier och olika typer av identitetsbedrägerier, där den mänskliga faktorn utnyttjas snarare än tekniska brister.
Lånebedrägeri – ett växande problem
Lånebedrägeri innebär att någon använder en annan persons identitet för att ta lån eller krediter i dennes namn. Ofta handlar det om privatlån utan säkerhet, kontokrediter eller smslån eftersom de kan beviljas snabbt och med relativt få kontroller.
Så går det till:
- Bedragaren kommer över personuppgifter via ID-stöld, phishing eller dataläckor.
- En låneansökan görs i offrets namn, ofta digitalt.
När lånet beviljas belastas den drabbade med skulden – trots att pengarna går till bedragaren.
Konsekvenser
För den som drabbas kan det leda till betalningsanmärkningar, långdragna tvister med långivare och en känsla av otrygghet.
Så skyddar du dig
- Använd spärrtjänster som stoppar obehöriga kreditupplysningar.
- Ha koll på din kreditinformation genom tjänster som UC eller MinUC.
- Var vaksam på oväntade mejl, sms och telefonsamtal som efterfrågar känsliga uppgifter.
AI och framtidens bedrägerier
Artificiell intelligens (AI) blir ett allt vanligare verktyg för bedragare. Med hjälp av avancerade algoritmer kan de:
- Skapa falska identiteter genom AI-genererade bilder och videor (deepfakes).
- Imitera röster för att lura personer att tro att en familjemedlem, chef eller banktjänsteman är den som ringer.
- Automatisera attacker genom att skicka tusentals skräddarsydda phishing-mejl eller sms som känns mer trovärdiga än tidigare.
- Personalisera bedrägerier genom att analysera data från sociala medier och offentliga källor.
Samtliga dessa tillvägagångssätt gör att bedragare uppfattas som mer trovärdiga, blir svårare att upptäcka och snabbare i sitt agerande.
Vad kan du göra?
Var alltid skeptisk till oväntade kontakter, även om de låter eller ser verkliga ut. Verifiera alltid informationen via en andra kanal (t.ex. ring tillbaka på ett officiellt nummer). Utgå från att AI kan göra förfalskningar som är svåra att skilja från verkligheten – dubbelkolla innan du agerar på något erbjudande.
Konsumentguidens Bedrägerikoll
För att hjälpa konsumenter att upptäcka bedrägerier har Konsumentguiden tagit fram ett eget verktyg: Konsumentguidens Bedrägerikoll. Här kan du själv kontrollera om du blivit utsatt för bedrägeriförsök, se över misstänkta lån i ditt namn och få tips på hur du kan agera. Bedrägerikollen är enkel att använda och kan vara ett viktigt steg för att snabbt upptäcka och stoppa pågående bedrägerier.
Vanliga frågor om bedrägeri
-
Vilka typer av bedrägerier ökar mest i Sverige?
Främst fakturabedrägerier, telefonbedrägerier (vishing), investeringsbedrägerier och så kallade APP-bedrägerier där offret själv luras att föra över pengar.
-
Hur vet jag om jag blivit utsatt för ett lånebedrägeri?
Ofta märks det genom oväntade kreditupplysningar, fakturor eller lån tagna i ditt namn. Kontrollera regelbundet din kreditinformation och använd verktyg som Konsumentguidens Bedrägerikoll.
-
Vilket straff kan en bedragare få?
Straffet varierar: ringa bedrägeri kan ge böter, normalgraden upp till 2 års fängelse och grovt bedrägeri mellan 6 månader och 6 år i fängelse.
-
Hur gör jag en polisanmälan vid bedrägeri?
Du kan anmäla direkt på polisens hemsida, per telefon eller på en polisstation. Spara alltid bevis, exempelvis mejl, sms eller kontoutdrag, för att underlätta utredningen.
-
Kan banken hjälpa mig om jag blivit lurad?
Ja, kontakta din bank omedelbart. De kan ofta frysa konton, stoppa transaktioner eller hjälpa till med återkrav.
Källangivelser
Riksbanken (2025), Är betalningar i Sverige säkra?
https://www.riksbank.se/sv/betalningar–kontanter/sa-betalar-svenskarna/betalningsrapport-2025/sakerhet-effektivitet-och-tillganglighet/ar-betalningar-i-sverige-sakra/bedragerier-ett-fortsatt-stort-problem/
BRÅ (2024), Bedrägeri.
https://bra.se/amnen/bedrageri
Skribent
