Minimera feltolkningar och förenklingar i dina ekonomiska beslut

 | Lästid: 5 minuter | Uppdaterad: 1 februari 2024.

Minimiera feltolkningar och forenklingar i dina ekonomiska beslut

Vi människor vill gärna tro att vi är rationella individer som alltid fattar genomtänkta beslut. Men det är lätt hänt att vår hjärna gör olika typer av kognitiva snedvridningar, tar lite felaktiga mentala genvägar och feltolkningar när det gäller ekonomi. För att fatta smartare beslut och undvika kostsamma misstag kan det vara bra att känna till några av dessa fallgropar och hur de kan påverka våra val. Här följer en lista av några vanliga tankevurpor och hur du kan minimera deras påverkan på just dina ekonomiska beslut.

Bekräftelse bias

Bekräftelse bias innebär att vi tenderar att ge större vikt åt information som bekräftar de uppfattningar och förväntningar vi redan hade. Med denna benägenhet i åtanke kan det vara bra att aktivt söka efter information som ifrågasätter våra antaganden och överväga både för- och nackdelar.

Förlustaversion – rädsla för förluster

Vi är generellt mer rädda för förluster än vi är angelägna om att uppnå vinster, vilket kan leda till överdriven försiktighet och riskundvikande. För att hantera detta kan det vara bra att fokusera på långsiktiga mål och se förluster som en naturlig del i exempelvis ett långsiktigt sparande eller investeringar.

Prokrastinering – att skjuta upp problem

Prokrastinering, eller att skjuta upp beslut, kan leda till att vi missar viktiga möjligheter eller drabbas av onödiga kostnader. Att hålla sig till en konkret plan kan vara lättare än att känna att man tvingas improvisera eller fatta snabba beslut, så därför kan det vara fördelaktigt att sätta upp konkreta tidsfrister för sig själv och att använda belöningar eller påminnelser för att hålla sig själv på rätt kurs.

Status quo bias

Status quo bias innebär att vi ofta föredrar att hålla fast vid det befintliga och undvika förändringar, även där förändring det kan vara fördelaktig. Vi är helt enkelt osugna på att testa nya vägar för att man vet vad man har men inte vad man får. För att bryta denna tendens kan det vara bra att regelbundet utvärdera våra ekonomiska beslut och överväga andra alternativ.

Överoptimism – en övertro på oss själva

Övertro på oss själva, eller överoptimism, kan leda till att vi tar för stora risker eller ignorerar potentiella faror. För att hantera detta kan det vara bra att be om råd från andra och minnas och reflektera över tidigare misstag och lärdomar.

Övertro på förutsägelser och prognoser

Vi kan också ha en tendens att lägga för stor vikt vid prognoser och förutsägelser, trots att dessa ofta är osäkra. För att undvika detta kan det vara bra att fokusera på grundläggande kunskap, vad vi faktiskt vet och inte haka upp oss för mycket på enskilda experters prognoser.

Överlevnadsbias

Överlevnadsbias innebär att vi tenderar att fokusera på framgångsrika exempel och ignorera misslyckade, vi undviker helt enkelt att se eventuella nersidor. Detta kan leda till att vi övervärderar chansen för framgång i våra egna ekonomiska beslut. För att motverka detta kan det vara bra att aktivt söka efter och studera både framgångsrika och misslyckade exempel för att få en mer balanserad bild.

Illusionen om aktivt aktieurval

Många investerare tror att de kan slå marknaden genom att aktivt välja aktier, trots att forskning visar att passiva indexfonder ofta kan ge lika bra eller bättre avkastning. För att undvika detta kan det vara bra att överväga diversifierade lågkostnadsfonder som en del av vår investeringsstrategi. Särskilt om man vet med sig att man inte följer börsen särskilt noggrant.

Tillgänglighetsheuristik

Tillgänglighetsheuristik innebär att vi ger större vikt åt information som är lättillgänglig eller som vi nyligen har uppmärksammats på. För att motverka detta kan det vara bra att bredda våra informationskällor och inte enbart basera våra beslut på det som är mest uppenbart eller aktuellt.

Konfirmeringsbias

Konfirmeringsbias innebär att vi letar efter och uppmärksammar information som bekräftar våra befintliga åsikter, medan vi ignorerar eller förminskar information som motsäger dem. För att hantera detta kan det vara bra att medvetet söka efter och beakta motstridig information när vi fattar ekonomiska beslut.

Sjunken kostnadsbias

Sunk cost bias innebär att vi har svårt att ignorera tidigare investeringar även om de inte längre är relevanta för våra nuvarande beslut. Har man betalat för något eller lagt ut pengar för det kan man bli omotiverat obenägen vid att avvika från den linjen, även om den visar sig vara dålig. För att undvika detta bör vi istället fokusera på framtida möjligheter och kostnader som är relevanta för våra nuvarande beslut istället för att hänga upp oss på tidigare misstag.

Exponeringseffekten

Exponeringseffekten innebär att vår gärna föredrar information och val som är bekanta och välkända, vilket kan leda till att vi undviker nya möjligheter och potentiellt lönsamma investeringar. Motmedlet blir att medvetet och aktivt utforska nya möjligheter och utmana våra befintliga antaganden.

För många val

Att ha för många val kan göra det svårare för oss att fatta beslut och kan leda till beslutsförlamning. För att undvika detta kan det vara bra att begränsa antalet alternativ vi överväger och fokusera på de faktorer vi själva bedömer som mest relevanta och viktiga.

Grupptryck och flockbeteende

Grupptryck och flockbeteende innebär att vi tenderar att följa andras åsikter och beteenden istället för att göra en egen analys, vilket förstås kan leda till dåliga ekonomiska beslut. För att motverka detta kan det vara bra att utvärdera våra beslut utifrån våra egna värderingar och mål, samt att vara kritisk till information och trender som sprids i vår omgivning.

Nuvärdeseffekten

Vi har en tendens att övervärdera nuvarande behov och undervärdera framtida behov. Det är helt enkelt mer abstrakt för hjärnan att föreställa sig en framtid jämfört med vad den vet nu och på kort sikt. Detta kan leda till att vi inte sparar tillräckligt för framtiden eller investerar för kortsiktiga vinster snarare än långsiktig stabilitet. För att hantera detta kan det vara bra att sätta upp konkreta långsiktiga mål och planera för framtida behov, samt att regelbundet utvärdera och justera vår ekonomiska strategi.

Slutsats

Genom att känna till hur vår hjärna fungerar och hantera dessa kognitiva snedvridningar kan vi fatta smartare beslut och öka chansen för framgång i vår ekonomiska planering. Det är viktigt att kontinuerligt reflektera över sin beslutsprocess och vara öppen för att utmana de egna antagandena och befintliga uppfattningar. På så sätt kan vi minimera risken för feltolkningar och förenklingar och istället fatta mer välgrundade och rationella beslut som gagnar vår ekonomiska framtid.

Det är också viktigt att komma ihåg att ingen är immun mot dessa kognitiva snedvridningar, hjärnan funkar som den gör och att det kan vara nyttigt att diskutera våra beslut och tankar med andra. Genom att dela med oss av våra överväganden och lyssna på andras synpunkter kan vi få en mer balanserad och objektiv bild av verkligheten och undvika att bli för påverkade av våra egna tolkningar.

Slutligen är det viktigt att ha en långsiktig strategi och vara tålmodig i sin ekonomiska planering. Många av de hjärnans, bitvis knasiga, mönster och genvägar som vi gått igenom ovan kan påverka våra beslut på kort sikt, men genom att ha en långsiktig plan och hålla fast vid den kan vi minimera deras inverkan på våra beslut och öka våra chanser att nå våra ekonomiska mål.

Relaterad information till denna artikel:
10 tips för en bättre privatekonomi
Hållbar konsumtion
Räkna på driftskostnader för en bostad
Hur kan jag minska mina utgifter
Tips för att klara årets fattigaste månad
Hur kan jag öka min inkomst
Downshifting – Sänk dina kostnader och lev ett friare liv


Källangivelser

Catalogue of Bias (2024), Biases.
https://catalogofbias.org/biases/

Corporate Finance Institute (2024), Cognitive Bias.
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/capital-markets/list-top-10-types-cognitive-bias/

Skribent

Redaktionen - Konsumentguiden.se

Innehållet i texten bearbetas av redaktionen, som även tar hand om eventuell bildsättning, innan författare och faktagranskare godkänner den för publicering. Genom att godkänna innehållet intygar författare och faktagranskare att det är uppdaterat enligt bästa kunskapsläge.

Denna artikel är faktagranskad och verifierad av:

Magdalena Kowalczyk
Civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm.