Vad är egentligen reporänta och styrränta? Reporänta är den ränta som banker får betala då de lånar pengar av Riksbanken. Det officiella namnet på reporänta är idag Riksbankens Styrränta. I tider då vår ekonomi hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare så blir dessa båda begrepp vanligt förekommande i exempelvis nyheterna. Här går vi igenom dessa begrepp lite mer på djupet.
Reporänta och styrränta är två stycken viktiga verktyg som används för att dels påverka ekonomin i rätt riktning, men dels även för att reglera penningmängden. I den här texten ska vi gå igenom vad både reporänta och styrränta är, hur dessa påverkar oss och vilken effekt de har på exempelvis våra olika lån.
Aktuella styrränta och referensränta
Vad är reporänta?
Reporänta är den ränta som banker får betala då de lånar pengar av Riksbanken. Det officiella namnet på reporänta är idag Riksbankens Styrränta och den används för att stimulera den ekonomiska tillväxten samt för att styra inflationen. Reporäntan ska ses som Riksbankens primära vapen för detta.
Definition av reporänta
Vår svenska centralbank är Riksbanken och det är en myndighet som lyder under Riksdagen (Riksbanken 2025). Huvuduppgiften för Riksbanken är att upprätthålla ett fast penningvärde – och att ansvara för den svenska ekonomin. Reporänta används för att motverka inflation.
Det ser vi inte minst tecken på idag: genom att Riksbanken höjer reporäntan så är också förhoppningen att detta ska dämpa inflationen i Sverige. I Sverige har vi som mål att ha en inflation som ligger på 2 %. En höjning av reporäntan har som mål att kyla ner ekonomin och för att få ner en hög inflation, det är exakt detta som händer i dagsläget.
Hur bestäms reporäntan?
Reporäntan bestäms genom att Riksbanken analyserar och gör bedömningar om hur hög räntan bör vara i förhållande till konjunkturläget i både Sverige och i omvärlden. Riksbanken fattar beslut som baseras på prognoser om framtida inflationsutveckling. Normalt så utvärderas reporäntan sex gånger per år – och varje ändring bedöms ta mellan 1-2 år innan den på allvar syns i ekonomin (Riksdagen 2000).
Varför är reporänta viktig?
Genom reporänta kan Riksbanken styra vår ekonomi i en önskad riktning. Har vi för hög inflation i Sverige så tappar pengarna snabbt i värde. Pengarna är mer värda idag än imorgon – och det leder till att man spenderar snarare än att spara. Motsatt scenario – en låg inflation – innebär att pengarna är värda mer imorgon än idag och att detta i sin tur leder till mindre köplust och med detta också en sämre ekonomisk tillväxt. Därför är 2 % inflation målet för Sverige och reporänta är det viktigaste verktyget som Riksbanken har för att justera ekonomin i riktning mot det målet.
Hitta rätt lån för dina behov. Jämför våra lån och få en lägre ränta.
Vad är styrränta?
Styrränta och reporänta är i grunden samma sak. Tidigare användes ordet reporänta mer frekvent, men idag är det officiella namnet Riksbankens styrränta. Definitionen av styrränta är alltså i grunden samma sak som definitionen av reporänta: det är ett verktyg som används för att vår svenska ekonomi ska stimuleras och nå vårt inflationsmål.
Definition av styrränta – så fungerar det
Ränta kan ses som priset på pengar och genom att Riksbanken kan förändra detta pris genom olika åtgärder så kan också inflationen påverkas i önskad riktning.
Banker i Sverige har möjligheten att låna pengar av Riksbanken – eller placera pengar. Det sker mot en ränta. In- och utlåningsräntan är direkt knutna till styrräntan. I och med detta så kommer styrräntan automatiskt också att styra dagslåneräntan.
Dagslåneräntan är i sin tur namnet på den ränta som banker använder sig av då de lånar pengar av varandra. Dessa ändringar i dagslåneräntan påverkar i sin tur finansinstitutens korta marknadsräntor – och det påverkar i sin tur både privatpersoner och företag
Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde.
Riksbanken har preciserat detta som att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast
ränta (KPIF) ska vara 2 procent (Riksbanken 2021).
Så påverkar styrräntan oss i vardagen
Det viktigaste för gemene man är att vara medveten om hur Riksbankens styrränta de facto kan påverka oss i vår vardag. Om Riksbanken höjer styrräntan – vilket sker i dagsläget och med jämna mellanrum – så innebär detta att kostnaderna för lån och räntan för dessa följer höjningen.
Syftet är att dämpa inflationen – konsumtionen ska dämpas och sparandet ska öka: efterfrågan i ekonomin ska genom höjningen bli mindre. Det är förhoppningen vid varje höjning av styrräntan och detta påverkar även exempelvis börsen – genom att viljan att investera blir mindre. Samtidigt så påverkar en höjning av styrräntan också vardagen hos många genom att man får betydligt högre kostnader för sina lån.
Väljer Riksbanken att sänka styrräntan så sker detta i syfte att få de ekonomiska hjulen att snurra genom att stimulera igång en ökad konsumtion. Privatpersoner får lägre räntekostnader och med detta också mer pengar som kan läggas på nöjen och olika varor.
Reporänta och styrränta är viktiga vapen
Riksbankens styrränta används för att vår ekonomi ska må bra, för att vår valuta ska vara stark gentemot andra valutor och för att inflationen ska ligga nära målet om 2 %. Det är det viktigaste verktyget som Riksbanken har. Vill man sänka inflationen så höjer man räntan – vill man höja inflationen så sänker man räntan.
Det är viktigt att förstå att varje åtgärd som Riksbanken vidtar gällande styrräntan påverkar oss alla på ett eller annat sätt. En mindre höjning av styrräntan kan få stora ekonomiska konsekvenser hos familjer med många – eller stora – lån. Har du lån i dessa tider – då höjningar sker – och upplever att du har problem med att betala dessa så bör du tala med din bank om det finns möjlighet att exempelvis omförhandla lånen i fråga.
Relaterad information till denna artikel:
– Recession – Vad betyder det?
– Vad är en lågkonjunktur
– BNP – Vad är det?
– Vanligaste branscherna som påverkas under en lågkonjunktur
– Vad är konsumentprisindex KPI
Källangivelser
Riksbanken (2025). Riksbankens uppdrag.
https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/riksbankens-uppdrag/
Riksbanken (2021). Redogörelse för penningpolitiken.
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/rpp/svenska/2022/redogorelse-for-penningpolitiken-2021.pdf
Riksbanken (2025). Bild på Riksbankshuset.
Riksdagen (2000). Finansutskottets betänkande2000/01:FiU23.
https://data.riksdagen.se/fil/19BE601D-4088-4B88-B9D3-DD9767D523FD
Skribent
