En fråga som dyker upp i samband med att man tecknar ett bolån är huruvida man ska välja rörlig eller bunden ränta. Valet kommer att påverka den totala kostnaden för det egna bostadslånet. Rent historiskt så har rörlig ränta varit det bästa alternativet, men det finns heller inga garantier för att det ska fortsätta vara så i framtiden.
Har du – eller planerar du att ta – ett bolån så kommer du också att ha ett lån som påverkas av räntekostnaden. Ett bolån är ett säkert lån sett till att man har huset som en säkerhet och att banken med detta också tar en lägre risk. Utöver detta så har även ett bolån en lång löptid där man normalt har närmare 60 år på sig att betala tillbaka pengarna man lånat.
I den här artikeln ska vi titta närmare på rörlig respektive bunden ränta, vilka för- och nackdelar som finns samt göra historiska återblickar för att se hur räntan sett ut och påverkat familjer med bolån.
Vad är rörlig ränta?
En rörlig ränta ändrar sig i takt med räntemarknaden. Detta sker ungefär var tredje månad och det innebär således att räntan på ditt bostadslån kan se olika ut med samma tidsintervall. När räntemarknaden sjunker så är det positivt för dig då du kommer att betala mindre pengar i ränta. Det motsatta scenariot å sin sida innebär att du kommer att betala mer pengar.
Fördelarna med att välja rörlig ränta är att du kan få väldigt låga kostnader i ränta. I Sverige har vi haft en lång period med högkonjunktur och där vi till och med haft negativ ränta under några år – mellan 2015 -2020 (Sveriges Riksbank 2023). Det har gjort att det också varit billigt att låna pengar – och att kraven för att få låna pengar har varit ganska låga.
Nackdelarna med en rörlig ränta är att denna rörlighet kan givetvis också avspegla sig negativt. Väljer Riksbanken att höja styrräntan så innebär detta också att dina räntekostnader kommer att bli högre. Detta är något som många idag får erfara. Den högkonjunktur vi vant oss vid – och som vi nämnde ovan – har ebbat ut och ersatts av en lågkonjunktur. Räntorna höjs och med detta blir också våra bolån dyrare.
En annan nackdel med att välja rörlig ränta är att det kan skapa osäkerhet. Du vet inte riktigt hur dina räntekostnader kommer att se ut i framtiden. Det gör att man å ena sidan kan få väldigt låga kostnader ena månaden – bara för att två månader senare se betydligt högre ränta och högre kostnader.
Vad är bunden ränta?
Bunden ränta innebär att du som låntagare väljer att under en tidsperiod låsa dina räntekostnader. Oavsett vad som händer på räntemarknaden så har du exakt samma räntekostnader att betala varje månad. Höjer Riksbanken räntan så påverkas du inte om du har en bunden ränta. Hur lång tid du väljer att binda räntan är personligt. Vissa banker kan erbjuda bunden ränta i närmare 10 år innan man återigen kan förhandla om hur den ska se ut.
Fördelen med bunden ränta är att du alltid har samma kostnader. Det gör att du också hela tiden kan planera din ekonomi med detta som en trygghet. Bunden ränta kan innebära – som fallet är för många idag – att man betalar mindre pengar än vad personer med rörlig ränta gör.
Nackdelen är att räntemarknaden svänger upp och ner: har du bunden ränta så missar du också de perioder av låg ränta som kommer. Rent historiskt så har bunden ränta inneburit ett dyrare lån, men det handlar också om att det är en form som erbjuder trygghet. Framtiden kan man heller inte veta säkert om och hur det sett ut historiskt är långt ifrån en garanti för framtiden.
Jämförelse av historiska data
Att se tillbaka i tiden är alltid intressant då man genom detta också kan få ett verktyg av hur framtiden kan komma att se ut. Det finns emellertid aldrig några garantier. Som vi ovan nämnt så har man sett att en rörlig ränta varit bättre än en bunden sådan rent historiskt, men det behöver definitivt inte vara så i framtiden.
Tittar man tillbaka på bolåneräntan från 1985 – i genomsnitt och med uppgifter från Riksbanken – och ser hur den förändrats år för år fram till nutid så kan följande uppgifter vara intressanta att studera lite närmare:
År | Boränta, 3 månader |
---|---|
1985 | 14.50% |
1986 | 11% |
1987 | 12.50% |
1988 | 11.70% |
1989 | 12.25% |
1990 | 14.50% |
1991 | 12.25% |
1992 | 24% |
1993 | 10.75% |
1994 | 10.00% |
1995 | 10.55% |
1996 | 6.50% |
1997 | 5.65% |
1998 | 5.55% |
1999 | 3.90% |
2000 | 6.25% |
2001 | 5.25% |
2002 | 4.80% |
2003 | 3.55% |
2004 | 3.65% |
2005 | 2.57% |
2006 | 3.45% |
2007 | 5.07% |
2008 | 5.95% |
2009 | 1.64% |
2010 | 2.41% |
2011 | 4.20% |
2012 | 3.60% |
2013 | 2.94% |
2014 | 2.44% |
2015 | 1.97% |
2016 | 2.01% |
2017 | 1.58% |
2018 | 2.05% |
2019 | 2.25% |
2020 | 2.45% |
2021 | 2.45% |
2022 | 4.40% |
2023 | 5.14% |
Noterbart är att räntan under 1980-talet aldrig understeg 10 % och att den under 90-talet låg ganska konsekvent runt 8 %. Man kan även notera rekord räntan under 1992 då en tre månaders ränta på 24 % noterades. Den som köpte en bostad fick då betala nästan en fjärdedel av köpeskillingen i ränta. Det är värt att vara medveten om i dessa tider då räntan är på väg uppåt. Den har varit betydligt högre.
När kan rörlig ränta vara bättre än bunden?
Ett scenario där det kan vara bättre att ha rörlig ränta än en bunden sådan är om du planerar att köpa ett hus och där du samtidigt tror att räntorna kommer att vara låga. Stämmer dina antaganden – räntorna håller sig låga – så innebär detta också att dina kostnader blir lägre. Det innebär att du också kan spara mer pengar – och investera dessa i annat.
En rörlig ränta kan vara ett bra alternativ om man planerar att sälja sin bostad vidare inom en viss tid. Den så kallade bostadskarriären som många kunnat göra har underlättats av låga räntor och att privatpersoner valt att ha en rörlig ränta på sina bolån. Det är givetvis ett riskspel, men det har också kunnat löna sig.
Så här väljer du rätt typ av ränta
Det finns inga facit då det handlar om att välja mellan rörlig eller bunden ränta. Det man alltid ska utgå ifrån är sig själv och den egna ekonomin. Är du en person som föredrar att veta exakt vad dina kostnader kommer att vara så är en bunden ränta ett bra alternativ. Det ger dig en trygghet då du slipper en massa överraskningar. Lånet kan komma att bli dyrare – vilket historien har visat – men det kan också bli det motsatta scenariot.
Vill du däremot chansa lite så är rörlig ränta ett alternativ att överväga. Som sagt: det är ett alternativ som har lönat sig rent historiskt och vid perioder då räntan går ner så kan du spara en massa pengar. Rådet är att du också passar på att bygga en buffert för att lättare klara av perioder då räntan går upp.
Din egen ekonomi är en faktor
Tänk även på att din egen ekonomi är en faktor som spelar roll i valet mellan rörlig och bunden ränta. Har du en stabil inkomst och vet att du kommer att klara en högre ränta så kan detta vara en indikation på att en rörlig ränta är ett bättre val för dig. Rörlig ränta kan ge en ökad flexibilitet och en möjlighet att spara pengar under perioder då ränteläget är lågt.
Dela upp lånet mellan rörlig och bunden ränta
Det går även att välja att dela upp sitt lån mellan rörlig och bunden ränta. Ett bra alternativ är då att låta en del av lånet vara rörligt medan du binder upp andra delar av lånet med olika bindningstider. Genom det så löper alla bindningstider inte ut samtidigt – och du undviker då att alla delar av ditt lån påverkas samtidigt. Det kan exempelvis inträffa i samband med ett väldigt högt ränteläge. Olika bindningstider innebär att riskerna sprids.
Undersök och välj den ränta som passar dig
Rörlig eller bunden ränta och valet mellan dessa båda alternativ är långt ifrån enkelt att göra. Ser man till dagens läge – med den turbulens som råder i omvärlden och den lågkonjunktur vi i Sverige befinner oss i – så finns all anledning att fundera både en och två gånger kring vilket alternativ som är bäst. Vill du ha ett lån som kan bli dyrare på sikt – men som samtidigt också ger dig en stabilitet och en trygghet – så är bunden ränta ett bra alternativ. Det gäller särskilt om du har en bostad som du inte planerat att sälja inom en överskådlig framtid.
Å andra sidan så har man rent historiskt också tjänat på en rörlig ränta och även om det aldrig går att sia om framtiden så kan man dra lärdom av historien och de cykler som ekonomin går i.
Det viktigaste är att man alltid utgår från sig själv och de egna behov och förutsättningar – rent ekonomiskt – man har innan man väljer ränta. Det går även att ta hjälp med dessa frågor. Att konsultera en finansiell rådgivare och diskutera fram en lösning kan vara väldigt värdefullt.
Relaterad information till denna artikel:
– Räntefria lån – Lån utan ränta
– Effektiv ränta – Vad är det?
– Lånekalkyl – Räkna ut ränta på lån
– Rörlig ränta bolån – Vad ska jag tänka på i rådande lågkonjunktur
– Vad är listränta och snittränta
– Låna till lägst ränta – 9 tips
– Vad är skillnaden mellan nominell-ränta och realränta
– Vad är reporänta och styrräntan
– Hur påverkar styrräntan bolån
– Omförhandla bolån – Så prutar du på din bolåneränta
Källangivelser
Sveriges Riksbank (2023), 2015 – Negativ reporänta införs.
https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/2000-2018/negativ-reporanta-infors/