Buffertsparande är en viktig del av att bygga upp en ekonomisk trygghet. För att kunna hantera oväntade kostnader, eller bara ha tillgång till extra pengar när det behövs, har många människor valt att ha ett buffertsparande. Men hur mycket är egentligen nödvändigt att ha i buffertsparande för att säkerställa att man har en god ekonomisk grund att stå på?
Att avgöra hur mycket man behöver ha i buffertsparande beror på flera faktorer, inklusive ens inkomster, utgifter, livsstil, ålder och ens ekonomiska mål. Alla dessa faktorer kan påverka hur stort buffertsparande man bör ha. Bor man exempelvis i villa och har bil så har man oftast större utgifter än om man bor i en hyresrätt och åker kollektivt.
Innan man börjar planera sitt buffertsparande rekommenderar många finansiella experter att man först försöker minska sina utgifter och förbättra sina inkomster. Att minska sina utgifter innebär att man genomlyser sin livsstil och till exempel säger upp abonnemang och konton som man inte längre använder (Konsumentverket 2025). Att förbättra sina inkomster kan innebära att man överväger att ta ett extra jobb, att försöka få en högre lön på sitt nuvarande jobb eller att hyra ut tillgångar man äger. Genom att försöka minska sina utgifter och förbättra sina inkomster kan man spara de pengar som man annars skulle ha lagt på buffertsparande.
Så mycket bör du ha i buffertsparande
Efter att man har förbättrat sin ekonomiska situation genom att minska sina utgifter och förbättra sina inkomster är det dags att bestämma hur mycket pengar man ska ha i sitt buffertsparande. En allmän rekommendation är att man ska ha mellan tre och sex månaders levnadskostnader i buffertsparande. Det innebär att man ska ha tillräckligt med pengar för att klara sig i tre till sex månader om man skulle bli arbetslös eller om man skulle råka ut för en oväntad händelse.
En bra rekommendation är att börja med minst en månadslön som buffertsparande. Om man har lägre inkomster är det ofta lämpligare att man börjar med att spara mellan 500 och 1 000 kronor per månad. Det är viktigt att man börjar med att sätta undan en liten summa pengar varje månad för att bygga upp sitt buffertsparande (Nordea 2025). Har man däremot ett större hushåll och kanske ett extra boende som ett fritidshus och dubbla bilar, då kan det behövas en större buffert. Det är inte ovanligt att ett sådant hushåll kan behöva ha en buffert på uppåt 100 000 kr för att klara av att en i hushållet blir arbetslös eller att bergvärmepumpen går sönder.
Räkna ihop dina levnadskostnader
Som vi nämnt tidigare så är det viktigt att du vet hur stora levnadskostnader du har för att kunna räkna ut hur mycket du behöver ha i ditt buffertsparande. Vilka är då de fasta levnadskostnader som man bör ta med i uträkningen? Bland de större utgifterna ingår självklart dina bostadskostnader såsom hyra/avgift till förening, bolån, amortering, el och försäkring. Därutöver tillkommer kostnader för transport/resekostnader såsom bil, bensin, parkering, kommunala färdmedel, bilskatt mm. De kostnader vi hittills har gått igenom kan klassas som fasta kostnader. Utöver detta har du även rörliga kostnader som måste räknas in i budgeten. Dessa kan vara mat, kläder, mobil, bredband, hygienartiklar, restaurangbesök, träningskort etc. Gör en ungefärlig beräkning över vad du kan avvara och vad du måste betala per månad. Slå ihop samtliga dessa poster för att få fram dina uppskattade levnadskostnader.
Välj rätt sparande för din buffert
Det är också viktigt att man väljer rätt investeringsalternativ för sitt buffertsparande. Pengarna ska vara lättillgängliga och trygga då syftet med buffertsparandet är att klara av att hantera tillfälliga situationer där ekonomin blir ansträngd.
Att placera ditt buffertsparande i aktier är således ingen god idé, då riskerna är för stora. Välj hellre ett sparkonto med insättningsgaranti, då är din buffert både säker och lätt att få access till när behovet uppstår.
Överdriv inte storleken på din buffert
En buffert bör inte vara för stor då du inte får så bra avkastning på sparkonton där du måste kunna ta ut pengar när det passar dig. Ha därför två olika sparande där ett är för långsiktiga mål med en sparform som ger bättre avkastning på dina sparade pengar.
Så till slut är det upp till varje person att avgöra hur mycket man behöver ha i buffertsparande. Genom att förbättra sina inkomster och minska sina utgifter kan man snabbare sätta undan lite pengar för att bygga upp sitt buffertsparande. Det är viktigt att välja rätt investeringsalternativ och att sätta undan en liten summa varje månad för att säkerställa att man har tillräckligt med pengar för att klara sig i tre till sex månader om man skulle bli arbetslös eller råka ut för en oväntad kostnad.
Se över din a-kassa och eventuell inkomstförsäkring
Att vara med i en arbetslöshetskassa (a-kassa) och komplettera denna med en inkomstförsäkring är två bra alternativ för att utöka möjligheten till extra ersättning om du blir arbetslös (Unionen 2025). Ersättningen från a-kassan baseras på hur länge du varit medlem samt vilken lön och arbetstid du haft innan arbetslösheten. Inkomstförsäkringen hjälper till att brygga gapet mellan det du får ut i a-kassa och den nivå din tidigare lön låg på. Att ha en sjukförsäkring är ett bra alternativ för att få extra ersättning om du blir långvarigt sjuk. Läs mer om sjukförsäkringar här: https://www.konsumenternas.se/forsakringar/personforsakringar/inkomstforsakringar/vid-sjukdom/
Relaterad information till denna artikel:
– Hur kan jag investera mina pengar på ett säkert sätt
– Hur kan jag spara pengar på bästa sätt
– Vanliga begrepp inom sparande
– Amortera eller spara
Källangivelser
Konsumentverket (2025). Få pengarna att räcka längre.
https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/var-verksamhet/privatekonomi/kostnadsberakningar/tips-for-att-fa-pengarna-att-racka-langre/
Nordea (2025). Spara till en buffert – hur stor bör den vara?
https://www.nordea.se/privat/liv/privatekonomi/ta-kontroll-over-ekonomin/buffertsparande.html
Unionen (2025). Unionens inkomstförsäkring.
https://www.unionen.se/medlemskapet/inkomstforsakring
Denna artikel är faktagranskad och verifierad av: Mia Ingelström |