Hur tar man sig ur en skuldfälla?

 | Lästid: 5 minuter | Uppdaterad: 5 februari 2024.

HUR TAR MAN SIG UR EN SKULDFÄLLA

Att hamna i ekonomiska svårigheter är inget att skämmas för – faktum är att det kan hända vem som helst, oavsett ålder eller socioekonomisk bakgrund. Trots att man upplever sig ha kontroll över sin ekonomi kan något oförutsett inträffa, som arbetslöshet, sjukdom eller ett dödsfall i familjen. Det kan kännas hopplöst, men det mesta går faktiskt att lösa. Det viktigaste är att ta itu med situationen så fort som möjligt. Att förstå sin egen ekonomi och att ta kontakt med olika myndigheter och företag man har skulder är en bra start. Och hjälp finns att få.

Under 2021 klarade ungefär tre av tio svenskar inte att betala alla sina räkningar, en eller flera gånger (Kronofogden 2021). En stor del av befolkningen tvingas alltså varje månad kämpa för att få ekonomin att gå ihop. Problemet börjar ofta i många olika skulder i form av exempelvis mindre lån, men också med att man valt att skjuta upp betalningen av sina räkningar istället för att betala direkt. När man halkar efter betalningar blir problemet snabbt värre då skulderna växer med påminnelseavgifter och räntor.

Räntan ökar och skulderna blir större

Man brukar tala om ränta-på-ränta-effekten som något positivt för investeringar och sparande, men samma effekt jobbar också emot oss när det gäller skulder. Har man inte råd att betala amortering och ränta en månad växer skulden med ännu mer ränta till nästa månad, vilket leder till en negativ spiral. Den stora frågan handlar om hur man vänder förloppet, hur man tar sig ur skuldfällan?

Innan vi ger mer handfasta tips kring hur man bör agera för att ta sig ur en svårhanterlig ekonomisk situation så ska vi även betona att Kronofogdemyndigheten idag ser att fler och fler unga hamnar i ekonomiska svårigheter och har allt större skulder hos Kronofogden (KFM 2022).

Skulderna kommer primärt från mobilabonnemang och vårdkostnader. Sen är en del av förklaringen förmodligen också att det väldigt enkelt att låna pengar, dock med hög ränta och avgifter då de inte har någon underliggande säkerhet i form av fastighet eller fordon, vilket gör det svårare att betala tillbaka – särskilt om man inte har ett fast jobb.

Konkreta tips om hur du tar dig ur skuldfällan

Här nedan följer några konkreta tips för dig som hamnat i en ekonomisk knipa. Tyvärr finns det inte några genvägar, utan du får vara beredd göra uppoffringar och vara målmedveten för att ordna upp din ekonomi.

Skaffa dig överblick: Gå igenom dina inkomster, dina utgifter och dina skulder. Lista alla dina krediter; d v s alla lån du har, hur mycket du betalar med kreditkort varje månad, om du har några privata skulder och vilka räkningar som är obetalda. Se till att sortera upp exakt hur mycket du betalar varje månad, till vilka du betalar och hur stor din sammantagna skuld är. Saknar du uppgifter kring något lån ska du kontakta långivaren och få kompletta uppgifter skickade till dig. Den här processen är inte alltid kul, men absolut nödvändig. En tydligare struktur är ett viktigt steg i resan mot att reda upp din ekonomi.

Prioritera. Vissa räkningar är viktigare och mer brådskande än andra. Utgifter som hyra, el, försäkringar, ev fack och A-kassa ska alltid vara högst prioriterade. Därefter skulder som har med staten att göra (ex.vis skatt och CSN). Har du skulder till vänner och släkt ska dessa givetvis betalas tillbaka – men de kanske kan vänta lite till att du kommit på fötter? Våga fråga och förklara din situation.

Kontakta fordringsägare. Om dina samlade låneåterbetalningar överstiger din vad du har råd med måste du försöka få uppskov och eventuellt nya avbetalningsplaner som faktiskt funkar. Ta kontakt med fordringsägarna och förklara din situation. Ofta kan du faktiskt få möjlighet att skjuta på eller sänka amorteringar i några månader om du bara förklarar läget. I den mån det är möjligt bör du också försöka att helt betala av dina mindre krediter för att ha färre att hålla reda på.

Minska utgifterna. En annan viktig åtgärd är att identifiera och skära bort onödiga kostnader. Kaffe på stan, lunch ute, streamingtjänster: det känns inte som särskilt mycket pengar, men blir rätt dyrt när man räknar ihop det. Säg upp abonnemang, skaffa gratisvarianter, spara in på ”vardagslyxen” och skaffa dig sundare vanor på köpet. Bara genom att ta med en matlåda på jobbet kan du spara flera hundra kronor i veckan – och dessutom äta nyttigare. Använd de sparade pengarna till att fortsätta lösa dina dyraste krediter. Tips: Här kan du läsa mer om hur du kan undvika lån genom att skära ned på dina vardagliga utgifter.

Öka inkomsterna. Du kan också se över dina möjligheter att tjäna mer pengar. Är det möjligt att ta extrapass på jobbet? Finns det något företag som behöver extrapersonal? Tänk också på att du förmodligen har en massa saker på vinden eller i förråd som inte används. Storstäda och passa på att sälja av för att få in mer pengar den vägen.

Se över dina abonnemang. Många kan sänka sina kostnader rejält utan att det påverkar den egna livskvaliteten nämnvärt. Se till att jämföra och förhandla om exempelvis elavtal, bredband, telefoni och ev. andra abonnemang.

Sänk din totala lånekostnad. En möjlighet att titta närmare på är om du kan ta ett större lån för att betala av många mindre lån och krediter. I många fall kan det vara gynnsamt att samla flera smålån till ett större sådant. Dels får du bättre överblick i en månadsbetalning isf flera olika, men syftet är framför allt att få ner räntan.

Var beredd på att det kan ta tid att komma tillbaka från en dålig ekonomi. Du måste vara beredd att kämpa och faktiskt göra avkall på den livsstil du kanske vant dig vid.

När du fått kontroll på ekonomin och allt som ska betalas av bör du förstås se till att inte hamna i samma situation igen. Klipp kreditkortet, köp bara saker och tjänster du är helt säker på att du har råd med, ta inga fler lån och försök bygga upp ett sparande.

Så funkar skuldsanering: Om du hamnar i ett läge där det inte går att hitta en lösning med avbetalningar trots att du strypt din konsumtion, jobbar extra och försökt förhandla om dina lån och krediter och där lånen växer med ohanterliga räntor bör du kontakta Kronofogden. En allra sista möjlighet är att ansöka om en skuldsanering. Det är en chans som beviljas långt ifrån alla som söker och som man isf bara får en gång i livet. Du kan göra ett test på kronofogdens hemsida för att se om du ö h t skulle kunna vara valbar för skuldsanering. Du kan även kontakta din kommuns budget- och skuldrådgivare (som du hittar via Hallå Konsument 2024). De kan hjälpa till med att skaffa en bättre överblick över din ekonomi, men även hjälpa dig med ansökan om skuldsanering.

Relaterad information till denna artikel:
Svenskarnas skulder hos Kronofogden ökar
Nationellt skuldregister
Lavinmetoden och snöbollsmetoden
Hur kan jag minska mina skulder
Vanligaste strategierna för att hantera skulder under en lågkonjunktur
Blekingebor har skulder hos Kronofogden på över en miljard
Små krediter kan vara en väg in i allvarlig skuldsättning
Bli skuldfri – 8 tips för att bli av med dina skulder
Smslån bakom många skulder hos Kronofogden
Vad händer om jag har en skuld hos Kronofogden
Skuldsanering – Så fungerar det


Källangivelser

Kronofogden (2021). Tre av tio har svårt att klara sina utgifter.
https://kronofogden.se/om-kronofogden/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2021-03-10-tre-av-tio-har-svart-att-klara-sina-utgifter

Kronofogden (2022). Unga har allt större skulder hos Kronofogden.
https://kronofogden.se/om-kronofogden/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2022-11-02-unga-har-allt-storre-skulder-hos-kronofogden

Hallå Konsument (2024). Kommunal budget- och skuldrådgivning
https://www.hallakonsument.se/om-oss/kommunal-budget-och-skuldradgivning/

Skribent

Redaktionen - Konsumentguiden.se

Innehållet i texten bearbetas av redaktionen, som även tar hand om eventuell bildsättning, innan författare och faktagranskare godkänner den för publicering. Genom att godkänna innehållet intygar författare och faktagranskare att det är uppdaterat enligt bästa kunskapsläge.

Denna artikel är faktagranskad och verifierad av:

Magdalena Kowalczyk
Civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm.